True Romance

En fruktansvärt underskattad film. Den hör hemma uppe i toppen, utan tvekan. Se den!

Smakprov:
2010-01-27 @ 00:45:41 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

8

Klubb Republik is the place to be i vår! Bara så att ni vet.
2010-01-27 @ 00:42:40 Permalink Musik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Konsertåret 2009: Plats 1-5

Sådärja, nu kommer upplösningen:

5. John ME (Hultsfred)

- En glad överraskning! Jag gillade visserligen skivan väldigt mycket, men såhär bra trodde jag inte han skulle göra det live. En röst som sopar banan med alla andra, och som värmde många själar en regnig eftermiddag i juli.

4. Mando Diao (Hultsfred)

- Jag såg dem även leverera på hemmaplan på P&L, men spelningen i Hultsfred var inte en vanlig Mando-spelning. Björn och Gustafs samspel var, hur det nu är möjligt, tightare än vanligt. Sån jävla klasspelning!

3. Karin Park (Hultsfred)

- Längst fram stod vi och skanderade "Djura, Djura, Djura" med Timblads LIF-badlakan i högsta hugg. Och Karin svarade med att bjuda på en elektrisk urladdning, som vilket åskväder som helst skulle få svårt att matcha.

2. Montezumas (Leksandsbaren)

"Den här platsen är numera klassisk mark" - J.Eriksson

- På årets sista tisdag bjöd Leksands lokala hjältar på en spelning som jag inte glömmer i första taget. Vi bjöds på flera nya låtar, varav den allra nyaste var makalöst bra. Krille Mattssons utstrålning är så stark att man nästan måste vända sig bort ibland.

1. THE KILLERS (Hultsfred)

- Inför festivalen såg jag framförallt fram emot de två stora banden, The Killers och Kings of Leon. Jag trodde mest på Kings of Leon, dels pga. att de kändes betydligt fräschare at the moment, och dels pga. ryktena som florerade i Camp Ijani att Brandon Flowers sjöng förjävla dåligt live. Men sällan har jag blivit tydligare motbevisad. Helt klart topp 3 över de konserter jag någonsin sett. Allsången i "All these things I've done" var magisk. Och lagom kaxigt att både öppna och avsluta med "Human". En odiskutabel seger!

 

Av de fem tappra som tävlade hamnade A-P på en solklar sistaplats med sin fantastiskt dåliga, men roliga, gissning på Björn Rosenström.

Fyra kom Elin genom att dra till med den galna chansningen The Killers.

Trea kom Salle Sr. som förvisso bjöd på en grym lista, men den var tyvärr inte helt korrekt. Han nailade dock Killers. Hur han kunde missa Karin Park är dock för mig en av livets största gåtor för tillfället.

Tvåa kom Salle Jr., som trots gedigen research missade att Antony & The Johnsons redan fått tröstpris. Snygg segergissning dock!

Och slutligen, lika odiskutabel segrare som The Killers, blev Saucedo aka. Daniel Timblad, grattis! Han satte alla fem artisterna klockrent och bytte bara plats på Killers och Montezumas. Han kommer meddelas och motta sitt pris någon dag i veckan som kommer.

 

Nu håller vi tummarna för ett lika bra konsertår 2010!

På återseende.

2010-01-26 @ 00:26:35 Permalink Musik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Konsertåret 2009: Plats 6-21

Det är oerhört svårt att rangordna konserter. Det är så mycket som spelar in, förutom själva insatsen från bandet/artisten. Omgivningen, vädret, ditt eget humör m.m. Jag har flyttat konserter fram och tillbaka, vägt dem mot varandra och slutligen kommit fram till följande countdown till 2009 års bästa konsert.
Bra konserter som jag bara såg delar av, och därför inte kan bedöma fullt ut:
Frida Hyvönen (Peace & Love)
Hello Saferide (Peace & Love)
Laakso (Peace & Love)
Deportees (Peace & Love)
Frida Hyvönen feat. Marit Bergman (Hultsfred)
N.A.S.A. (Hultsfred)
Robyn (Way Out West)
Teddybears (Way Out West)
Röyksopp (Way Out West)
Laakso (Way Out West)
Vampire Weekend (Way Out West) - Jävla regn, den här hade potential att hamna riktigt högt upp.
Glasvegas (Way Out West) - Jävla ölsug, den här hade potential att hamna riktigt högt upp.
Tröstpris till:
Johnossi (Peace & Love)
Mando Diao (Peace & Love)
Band of Horses (Way Out West)
Markus Krunegård (Hultsfred)
Timbuktu (Hultsfred)
Sahara Hotnights (Hultsfred)
Antony & The Johnsons (Way Out West)
[ingenting] (Hugos, Norrköping)
21. Arctic Monkeys (Way Out West)
- Det var många band jag ville se på Way Out West, och föga anade jag att Arctic Monkeys skulle vara bäst. Grymt ös rakt igenom hela spelningen!
20. Franz Ferdinand (Hultsfred)
- Jag tyckte de bjöd på en riktigt bra show, trots att jag helst hade velat se dem för 5 år sen.
19. Klaxons (Hultsfred)
- De tre britterna kom till Hultsfred med årets fulaste scenkläder och en skön attityd i bagaget.
18. Lykke Li (Peace & Love)
- Jag kommer inte ihåg så mycket av den här konserten, mer än att hon körde vackra Tonight och att det var riktigt bra annars också.
17. Gossip (Hultsfred)
- Beth Ditto var coolast i Småland. Utan konkurrens.
16. Montezumas (Leksandsbaren)
- Redan den andra januari stod Montezumas på Barens lilla scen och försatte församlingen i dans-trance. Det här måste vara Sveriges mest underskattade band, och den enda anledningen till att den här konserten inte hamnar högre upp, är att det var så längesen att mina minnesbilder inte är så jätteklara.
15. Håkan Hellström (Peace & Love)
- Många påstår att det var hans bästa spelning någonsin. Jag håller inte alls med. Och ändå hamnar han så här högt upp, det säger det mesta om honom.
14. Thåström (Hultsfred)
- Under Hultsfreds sista timmar bjöd Thåström på en mäktig upplevelse, såväl ljud- som ljusmässigt. Årets mest stämningsfulla spelning?
13. Carl Barât (Peace & Love)
- Bägge Libertines forna frontmän fanns på plats i Borlänge denna dag, och överraskande nog (eller?) var det Carl som, tidigt på eftermiddagen i gassande sol, stod på en grusplan och sopade banan med Pete, som senare på kvällen bjöd på ett avslaget försök till kontring. Och vi fick höra Time for Heroes, en av de bästa låtarna som någonsin skrivits.
12. Hoffmaestro & Chraa (Skandiateatern, Norrköping)
- De har haussats som ett av Sveriges bästa liveband, vilket visade sig vara helt rättvist. Pumpade upp en jävla stämning omgående och det höll i sig ända till slutet.
11. Detektivbyrån (Trappan, Norrköping)
- Jag var lite tveksam till de två mångsysslar-instrumentalisterna från de värmländska skogarna innan spelningen, men efteråt gick jag runt med ett leende på läpparna.
10. Julian Casablancas (Göta Källare, Stockholm)
- Världens snyggaste och coolaste sångare, till vardags i världens bästa band, stod på scenen och bjöd på (nästan) hela debutskivan, tre hårda B-sidor och en trallig You Only Live Once. Men varför, varför, varför ingen Tourist?!
9. Coldplay (Stadion, Stockholm)
- Jag kan inte dela ut de 5 + som Håkan Steen gjorde, men långt ifrån är det inte. Storslaget. Enda minuset jag kan ge är att jag gärna hade hört lite fler äldre låtar, från Coldplays egentliga storhetstid.
8. White Lies (Hultsfred)
- Jag hade gett skivan ett försök men inte riktigt fastnat, men efter den här spelningen har den gått varm. Kvalitet! Noterbart är att Camp Ijani vid den här tidpunkten var i högform, vilket kan ha påverkat min bedömning.
7. bob hund (Hugos, Norrköping)
- Äntligen fick jag chansen att se denne Thomas Öberg. Bandets frontman och en av Sveriges erkänt bästa live-entertainers. Det är inget band jag lyssnar speciellt mycket på till vardags, men live bjuds man på ett jävla röj.
6. Kings of Leon (Hultsfred)
- Inte riktigt så bra som hade hoppats, men då ska men betänka att mina förväntningar var sjukt höga. En högklassig spelning rakt igenom, från inledande Crawl, via Caleb Followills aningen berusade mellansnack, till avslutande Black Thumbnail.
Anledningen till att det är 21 konserter är helt enkelt att jag tänkte göra en Topp 20 men räknade fel. Jag suger lite på platserna 1-5 någon dag till, men håll utkik här på bloggen! Gissa gärna i kommentarsfältet vilka spelningar det är. Den som sätter alla fem vinner ett hemligt pris. Är ni flera som har alla rätt vinner den som satt flest på rätt plats.
Årets besvikelser: Att jag missade Razorlight, Regina Spektor, Olle Ljungström och Bon Iver.
Årets fulaste: Ben Bridwell, sångaren i Band of Horses, ligger inne med en tandrad i Trond-klass.
Årets bästa festivalminnen (i fruktansvärt hård konkurrens): "Är det lakrits? Jag kan inte äta lakrits". Och när Fimpen hånglade upp killen i soptunnan.
Årets allsånger: All these things I've done och Enterlude.
2010-01-23 @ 00:10:45 Permalink Musik Kommentarer (5) Trackbacks ()

Sök i bloggen
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Länkar
RSS 2.0